Blur, tjoh- näe...

Nittiotalets ironipopband nr 1, Blur, ska tydligen återförenas (DN). Hm. Jag gillar en hel del av det som Damon Albarn kokat ihop efter Blur (Gorillaz inte minst, men även The good the bad and the queen), Graham Coxons sologrejer har också varit OK (men inte mer). Men vi vet ju hur det gick när Suede återförenades; jag hoppas att jag har fel, men Blur kommer att gå samma öde tillmötes...